Fredag den 16/3 vecka 30+6.

Idag är det fredag och vecka 31 har snart passerat. Fredagar känns numera allt mer speciella eftersom jag slutar jobba på en fredag och jag har bf på en fredag. Idag är det 6 veckor kvar till föräldraledigt och 9 veckor kvar till beräknad födsel. Jag vet att det kan ta längre tid än så tills vår tjej är här, men ändå känns 9 veckor som en rätt begränsad tid. Och 6 veckor tills jag definitivt går hem?! Det är ju bara 1 och 1/2 månad! Och så fort som veckorna egentligen går.... Snart är det verkligen dags.

Alla runt omkring påtalar gärna hur det börjar närma sig. Och visst känner jag det också till viss, även om det är svårt att ta in. Det är ju ändå tillräckligt lång tid för att fortfarande kännas rätt långt bort och rätt abstrakt. Men jag vet ju också att 9 veckor är väldigt kort tid med tanke på hur länge vi har väntat och hur stor livsförändring det är. Jag vet ju att dagen D närmar sig med stormsteg och varje fredag som passerar är en vecka närmare. Jag blir nästan gråtfärdig så överväldigande är känslan. Känslan av att livet snart kommer att förändras på det största sättet möjligt. Jag googlar på bilder på nyfödda barn. Kan inte förstå att en sån vacker liten person ligger i min mage och trycker. Att jag kommer få henne på mitt bröst och att hon kommer att vara min. Min och min mans. Vår älskade. Vår att ta hand om och ansvara för. Och det om 9 veckor.... Drygt! ❤️ 

Kommentera här: