Leva som vanligt?
Nu var första milstolparna gjorda. Man är som ttc så van vid att dela upp livet i olika perider, före och efter ägglossning att det faktiskt blir lite tomt när milstolparna, perioderna, blir så mycket längre. Vi har nu gjort vul, vi har varit på inskrivning. Nästa milstolpe är barnmorskan igen samt kub test i början av november. Det är en månad dit. En väldigt lång period i min värld, där jag är van vid två veckor. Så vad gör man nu under denna månaden? Man lever som vanligt säger de. Jo, tjena. Hur lätt är det då? Allt jag kan tänka på är ju min lilla inneboende? Och så ska jag helt plötsligt leva som vanligt. Hur gör man det? Vad gör man? Hur får man tiden att gå?
Jag vet ju att tiden går avsevärt mycket fortare om jag faktiskt försöker fokusera på annat. Göra sånt som gör mig glad och får mig att må bra. Umgås med vänner och familj etc. Men det känns ändå som en evighet.
Jag försöker att inte gå och vänta bara. Det kommer tids nog ändå. Jag ska försöka att bara slappna av och gå med flödet så att säga. Försöka vila i att bebisen växer under tiden som jag gör annat och att den tiden kommer tids nog. Nu har jag ju faktiskt ett mål. Ett datum! Tids nog kommer även jag kunna börja boa etc. Nu ska jag bara.. Leva som vanligt!