Idag är det söndag och igår gick vi in i vecka 13. Känns helt sjukt. Att jag får gå in i vecka 13! Vi firade dagen med att köpa mina första mammabyxor på hm. Det kändes rejält jobbigt, eftersom jag inte har fått någon stor bebismage ännu. De flesta jag känner köper inte det fören i mitten av graviditeten och kan ha vanliga kläder jättelänge. Mina jeans har stramat i midjan sedan typ vecka 8 och jag har levt i strumpbyxor och leggings, trots viktnedgång av kräkningar. Då jag gav upp och satte bekvämligheten först. Rädslan ligger nog främst i vad andra ska tycka, men jag måste strunta i det. Allas magar växer olika fort och även om det knappast är bebisen som tar plats ännu så tar väl mina tarmar, mitt magfläsk och allt där inne mer plats än för andra. Så helt enkelt så får jag använda mammabyxor tidigare än andra. Folk får tycka vad de vill! Det är i alla fall vad jag ska intala mig själv! Försöka intala mig själv.
I alla fall så är det bara tre dagar kvar till kub nu. Eller ja. Två och en halv för att vara korrekt då det faktiskt är söndag kväll i skrivande stund. Jag längtar så det gör ont i hela kroppen och vet inte riktigt hur jag ska överleva både måndag och tisdag! Jag får se till att ha mycket att göra och sedan.. Ja, jag vet inte. Jag vet ju att dagarna går! Men åh vad jag längtar. Ja, visst är jag rädd för att något ska vara fel. Att bebisen inte lever eller att det är något fel på den. Men samtidigt så har den senaste tidens drömmar varit så verkliga! Inatt, när jag ammade mitt barn, så kände jag verkligen att detta var på riktigt! Jag har snart mitt barn! Lika oroande som en mardröm kan vara, lika lugnande är dessa underbara framtidsdrömmar om vår son. Jag vet ju inte ens om det är en pojke, även om magkänslan är att det är en liten grabb. Men i sanningens namn så är det helt oviktigt. Jag blir lika glad och tacksam för en mysig liten tjej! Det spelar helt enkelt ingen som helst roll! Vi ska av nyfikenhet ta resan på könet vid rul sedan! Är så spännande! ❤️
Så ja! Nu är kub inom räckhåll!!! ❤️